Det är många spännande processer på gång i Gråbo, planer på både kort och lång sikt dras upp och en massa positiv energi släpps lös. Det finns en väldig kraft i detta som kommer att förändra vårt samhälle på något sätt – hur är det vi behöver bli överens om.
För de val vi gör idag påverkar vår framtid, så är det alltid och kanske extra mycket dessa dagar med nybyggaranda.
Jag har haft förmånen att vara med på flera möten i olika grupperingar där vi blickat framåt och försökt se drömsamhället framför oss – och det är roliga och viktiga övningar, vi inser ju alla att vi inte kan skissa en korrekt bild hur det kommer att bli, men ändå så får man önska, drömma och visionera.
Något som har slått mig vid dessa tillfällen är hur lätt det är att planera för en framtid där alla mår bra och är lyckade. Att tänka att processerna har fungerat och miljön, de unga, medelålders och äldre, ekonomin och företagandet har utvecklats positivt och är framgångsrika.
Men jag har fått påminna mig själv och andra om att även i framtiden så kommer du och jag att misslyckas med saker ibland, vi kommer att bli sjuka och vi kommer möta svårigheter på olika sätt. Vi kommer inte alltid vara starka, energiska och lyckade. Precis som i idag.
Och då är det oerhört viktigt att det samhälle vi planerar för inte bara skall vara en plats för lyckade, starka och framgångsrika människor, det är inte hållbart. Jag tror istället att ett hållbart Gråbo är en plats där man kan få misslyckas, där man kan vara svag och där vi finns till för varandra.
Igår läste jag i Bibeln en berättelse om en prostituerad kvinna, hon besökte en fest dit Jesus hade bjudits in av en framgångsrik och i samhället aktad man som hette Simon. Berättelsen finns i Lukasevangeliet 7:36-50…
Det berättas att Simon såg ner på kvinnan och tyckte det var pinsamt att hon kom till festen, hon var en person som inte passade in, som man inte skulle ha någon kontakt med – hon var misslyckad.
Men till Simons förvåning så såg han hur hon sökte upp Jesus där han låg till bords och kysste hans fötter, grät och lät tårarna rinna på Jesu fötter och torka de med sitt hår.
Simon började förakta Jesus för att han lät henne göra detta mycket opassande. Jesus blev i hans ögon smutsig av att umgås med kvinnan.
Vi vet inte varför hon hade blivit prostituerad eller hur hennes liv hade sett ut – men det är inget liv man väljer frivilligt utan vi anar att hon drabbats av allvarliga svårigheter som tvingat henne in i prostitution.
Men när hon mötte Jesus så blev hon sedd som en värdefull människa, han hade sett henne och inte bara hennes misslyckanden. Det som skedde var att hon blev upprättad som människa, mitt bland alla människor på festen.
Detta har fått mig att tänka på hur viktigt det är att vi ser varandra, inte som hur lyckade eller misslyckade vi är – utan att vi ser på varandra som människor, med ett unikt oförstörbart människovärde oavsett vad som vi drabbats av eller hur vi misslyckats genom livet.
Att få vara med att upprätta en person som har misslyckats på något sätt i sitt liv är oerhört värdefullt. Och det betyder inte att du säger att det som skedde var något bra – men att människan du har framför dig har ett oförstörbart värde, precis som du själv.
När vi nu ser framåt så behöver vi ha med oss medvetenheten om att alla ibland är svaga och utsatta och behöver någon annans hjälp och att vi alla ibland misslyckas och behöver få en ny chans.
Vi behöver medvetet arbeta på att bygga en kultur av öppenhet och med mötesplatser där vi kan finnas till för varandra. Då blir Gråbo en bra och varm plats att leva på i alla livets situationer.
Mikael Tilly
Pastor i Centrumkyrkan
och medlem i Medskapandegruppen för Pilot Gråbo
