Vegetariskt i bamba – hållbart eller hälsosamt?

Har du tänkt på att du varje dag behöver äta en balanserad mix av bra kolhydrater, protein och fett för att din kropp ska fungera optimalt, hålla dig frisk och pigg?

I senaste numret av Lerums Tidning läser jag om Vegetariskt i bamba i höst: ”– Vi vill ge barn och ungdomar ännu sundare och än mer hållbara matvanor, genom att visa att man kan äta gott och nyttigt även utan protein från köttprodukter, säger Jennie Wessbo, tf verksamhetschef för måltidsservice i Lerums kommun”.

Nu är det alltså dags för oss i vår visionära miljökommun, att ta vårt ansvar och komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser och den negativa miljöpåverkan som dagens köttproduktion ger. Kommunens mål är att minska köttkonsumtionen med tjugo procent.
Protein är en livsnödvändig byggnadssten för kroppen, inte minst för barn och unga i växande ålder. Det bygger upp våra muskler, skelett, hud, hår, naglar, celler, hormoner, enzymer, signalsubstanser i hjärnan och vår arvsmassa.

Vi människor, har precis som alla andra arter en artegen föda, det vi är skapta för att äta. Evolutionärt betyder det att proteinkällorna vi ätit är kött, fågel, fisk och ägg. Historiskt åt vi inte bara muskeldelar utan även ryggmärg, hjärna, underhudsfett och inre organ för att få extra mättat fett och näring. Vi har också ätit kolhydrater i form av växtdelar, nötter, frukt och bär och söt honung för att fylla på energi inför svältperioder. Kolhydrater av detta slag gav energi, mjuka fibrer, vitaminer och mineraler. Så här har det sett ut sedan vi levde på savannen för mer än tvåhundra tusen år sedan.

En ruskans massa år senare, ”för bara tiotusen år sedan” blev vi mer bofasta i ett jordbrukssamhälle med ökad mängd kolhydrater i form av spannmål som medförde skörare skelett, fler infektioner och karies. ”I förrgår”, för drygt hundra år sedan började den industriellt tillverkade maten med syntetiska tillsatser dyka upp och välfärdssjukdomar kom som ett brev på posten.

Teknikutvecklingen går framåt men när det gäller vår kropp ser vi ut och fungerar på samma sätt som när vi var jägare och samlare på savannen. Människan är en långsam varelse i det avseendet.

Köttmotståndarna brukar ange tre huvudsakliga skäl till varför vi ska äta mindre kött: miljöskäl, omsorg om djuren och människans hälsa. Men vid en närmare titt, håller argumenten?

Jag är den första att hålla med om att den storskaliga köttproduktionen de senaste 50 åren är förödande! Sen urminnes tider har människans djuruppfödning varit balanserad. Fodret anpassades förr till djurens behov och djuren till våra behov. När kor åt gräs innehöll köttet livsnödvändigt antiinflammatoriskt omega 3 och korna gjorde gott i hagarna för den biologiska mångfalden på flera sätt. Nu får växtätande djur sina mättnadscentrum i hjärnan förstörda av proteinrik billig hårt producerad soja, majs och palmolja från främst USA och Brasilien för att kunna överäta och ge högre avkastning. Det resulterar i ett inflammatoriskt omega 6-rikt innehållande kött istället.

Kor har fyra ben, två horn, är växtätare och gillar att beta gräs i hagen. De gillar inte att leva och dö i en bur, äta svårsmält mat som de idisslar, rapar och fiser ut metangaser av på grund av att de tvingas äta växtproteiner de inte är skapta för att äta. Sist men inte minst gillar de inte att få skulden för de allt större hålen i ozonlagret.

Det är de ekonomiska intressena, politiskt främjande av storskalighet i jordbruk och köttproduktion som gör att bönder idag tvingas öka produktionstakten för att säkra vinster och klara överlevnaden. En övergödning av djuren, att använda kemikalier, tillsatser och på vissa håll antibiotika i ett alltför proteinrikt foder visar att systemet inte fungerar.

Kostkedjan är i kraftig obalans ända från fälten och hela vägen till våra egna kroppar. Innan industrin började dominera vår kosthållning förstod vi vad som var hälsosamt tack vare att vi valde att äta det vi provat och visste att våra kroppar ursprungligen var anpassade för. Punkt.

Men är då lösningen att vi människor ska välja mer vegetarisk kost? Vad kommer barnen få äta i bamba när det inte serveras proteiner från köttprodukter? Enligt Livsmedelsverket är det baljväxter som ärtor, bönor och linser men också quorn och sojaprotein (samma som kossornas foder). Vilken effekt ger det våra barn?

Soja är en baljväxt med fullvärdigt protein men framställningsmetoderna för många sojaprodukter är ifrågasatta. Över 90 procent som odlas är genmanipulerad (GMO) och soja ger ofta upphov till allergier. Soja är svårsmält och gasbildande och innehåller ämnen som kan påverka sköldkörteln, ge ökad cancerrisk, gall- och njurbesvär och försämra mineralupptaget. Det har visat sig påverka barns hormoner genom att utveckla pubertet för tidigt. 
Soja är billigt och mycket vanligt i många livsmedel men ofta innehåller sojaprodukter dolda sockerarter och tillsatta syntetiska glutamater, smakförstärkare för att ge godare smak. 
En vanlig vegetarisk tacofärs innehåller till exempel: Rehydrerat sojaprotein (85%), vegetabilisk olja, rehydrerat veteprotein, maltodextrin, röd paprika, kryddor, salt, jäst, maltextrakt, hydrolyserat vegetabiliskt protein (vete, soja), lökpulver, vitlökspulver, stabiliseringsmedel (metylcellulosa), socker, färgämne, arom.

Baljväxter som ärtor, bönor och linser kan ge påverkan liknande soja vad gäller allergier, försämrat mineralupptag och innehåller lektiner, ett gift (ett protein faktiskt!) som växterna har för att slippa bli uppäten. Det är därför de måste kokas länge för att kunna ätas alls. De är inte heller fullvärdiga proteinkällor, vilket medför risk för näringsbrister.

Quorn är en kemiskt framställd jästsvamp, inte en naturlig svamp från skogen som man kan tro utan har bara skapats i kemilådan. De växer i syresatt vatten i sterila jäsningstankar. Under produktionen tillsätts sockerarten glykos samt olika mineraler och vitaminer. Resultatet är så kallat mycoprotein som extraheras, värmebehandlas och torkas. Äggviteämnet albumin från ägg tillsätts för att binda ihop produkten. Den massa som bildas formas sen som ”köttfärs”, bitar eller filéer för att imitera kött. Quorn Foods är ett varumärkesskyddat koncept och visionen är att skapa världens första miljardverksamhet för köttersättande produkter.

Det påstås ofta att man ska äta vegetariskt för miljöns skull men frågan är om det stämmer eller om det snarare är kontraproduktivt att tänka så? Det moderna storskaliga jordbruket är skadligt med skövlade regnskogar, döda jordar, kemisk gödning och bekämpningsmedel, oljeberoende maskiner och transporter. Blir det bättre för miljön och ozonlagret? Väljer vi det framför vår egen personliga hälsa, miljön i vår kropp?

Kanske det skulle vara ett mer hållbart alternativ att istället låta barnen äta lokalproducerat ekologiskt, naturligt gräsbeteskött, fågel och mer omega 3-rik fisk för att främja den biologiska mångfalden och säkra barnens egen hälsa? Det finns flera fina alternativ i vår omedelbara närhet.

Sist men inte minst, att äta mer grönt är garanterat något som många skulle må bra av att göra. Att upptäcka och vänja sig vid alla fantastiska smaker, konsistenser och stor variation som finns bland grönsaker men måste det ske genom att utesluta animaliskt protein från kött? Lär sig verkligen barnen i skolan att äta mer grönt och hälsosamt genom vegetariska köttsubstitut som efterliknar kött? Om vi ska äta mer vegetariskt, varför ska det heta sojakorv, vegetarisk tacofärs, quornfiléer och kikärtsbiffar?

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan

Nyfiken på att veta mer om barn och kost? Besök www.naturligmatiskolan.se
Nyfiken på att veta mer om kost och kostens påverkan på din kropp?
Kostkurser, må bra-helger och föreläsningar hittar du hos mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se