Vi vet att jorden är platt

Visst är det en svindlande tanke att man för många hundratals år sedan var helt säker på att jorden var platt? På medeltiden fanns äventyrare som upptäckte världen och vetenskapsmän som räknade, utförde experiment och funderade och med övertygande stämma sa: ”Vi vet att jorden är platt”. Människorna i omgivningen förväntades lita på dessa lärda män.

Denna tes har varit spridd sedan förhistorisk tid, men även uppfattningen om en rund jord är gammal. Flera historieforskare menar att det glömdes bort under medeltiden att jorden var rund, medan andra hävdar att det är en felaktig föreställning som hållits som sanning trots att det saknar grund.

Denna tanke får mig att osökt tänka på dagens forskare, professorer och statliga verk som med säkerhet uttrycker att mättat fett är farligt, att kolesterol är ont och att vi bör äta lätt och lightprodukter för att undvika att drabbas av hjärt och kärlsjukdom. Detta, tro det eller ej, trots att det saknar grund (nu kan jag nästan höra stråkarna i bakgrunden som i den där gamla Hajen-filmen som piskar upp spänningen, dmdmdmdm…).

Vi har väl alla hört någon i vår närhet säga: ”Du vet, kolesterolet, jag kan inte äta ägg” säger någon. Andra säger: ”Jag fick kolla kolesterolet gratis i matbutiken när de hade nåt jippo och jag hade så högt värde. Men de sa att det sjunker om jag äter det där margarinet”. ”Jag måste dra ner på fettet, för jag vet ju att det är farligt!”.

Det är många uppfattningar om det livsnödvändiga fettet. Fett behövs för att underlätta upptaget av fettlösliga A, D, E och K-vitaminer, ge stabil lugn mättnad, öka ämnesomsättningen, upprätthålla en normal hjärnfunktion och ge viktig värmeisolering och stötdämpning.

Man pratar om mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Rena grekiskan tycker vissa och mycket starkt förenklat är mättat fett stabilt och tål hög värme, exempelvis modermjölken från ammande kvinnor och smör. Enkelomättat fett är mjukt och värmekänsligt, exempelvis i växtoljor, nötter, avokado. Fleromättat fett hittar du i fet fisk, ekologiska ägg och valnötter. Det härsknar snabbt när det kommer i kontakt med syre och har kort livslängd. Vår kropp består i stora delar av mättat fett, som vår hjärna till exempel. Vi behöver också alla typer för att kroppen ska fungera och må bra.

Det omtalade kolesterolet är ett livsnödvändigt kroppseget ämne för oss människor. Kolesterol finns i alla celler och är nödvändigt för vårt immunförsvar, en grundsten till många hormoner och det skyddar mot bakterier och virus. Kroppen är riktigt finurlig eftersom det mesta kolesterolet (ungefär 75-80%) som kroppen behöver nybildas av kroppen själv, främst i levern. Äter man mindre kolesterol bildar kroppen mer själv. Äter man mer kolesterol bildar kroppen mindre. Likväl är statiner, kolesterolsänkande läkemedel, världens mest sålda och inkomstbringande för läkemedelsindustrin. Och livsmedelsjätten marknadsför sitt kolesterolmargarin som om det vore en medicin. Men vill vi verkligen störa denna livsnödvändiga funktion som kroppen självt kan reglera?

Och är då kolesterol ont eller gott? ”Det onda kolesterolet”, LDL, är ett tranportprotein som leder livsnödvändigt kolesterol från levern ut till kroppens alla celler, ungefär som en taxibil. ”Det goda kolesterolet”, HDL, är som en städpatrull som leder kolesterol från cellerna tillbaka till levern. Äter du fettsnålt och hög andel kolhydrater blir LDL-partiklarna små och lite ettrigt stickiga och äter du fettrikare kost och mindre andel kolhydrater blir dess struktur större och fluffigare. Vilket fastnar lättast i dina kärl? Vilken typ har städpatrullen HDL lättast att städa undan? Vid en fettrik kost ökar också städpatrullen i antal, men frågan är om det är så tokigt att ha en effektiv städpatrull där inne i kroppen egentligen? Fundera lite kring det.

1984 kom den stora kolesterolkampanjen i USA. ”Ut med fettet!” basunerades det ut. Och i Sverige var Livsmedelsverket inte sena att haka på genom att introducera Nyckelhålsmärkningen 1989 för att underlätta för oss Svenskar att äta rätt och hitta rätt produkter i butikerna. Ingen har missat budskapet om att mättat fett är farligt. Vad hände? Blev vi smalare? Friskare? Minskade välfärdssjukdomarna? Nej, inte alls. Tvärtom. Smörförsäljningen sjönk kraftigt under nittiotalet medan fetma och diabetes ökade explosionsartat. Idag är var femte barn överviktigt i Sverige. Hälften av alla dödsfall i Sverige orsakas av hjärt och kärlsjukdomar.

Livsmedelsverket har rivit sig i huvudet och sagt att ”Svenskarna äter inte som vi säger” och offentliggjorde 2009 en lista på 72 studier, som påstås stödja dess varningar mot det mättade fettet, och en annan lista på åtta studier som talar emot.
Ett tjugotal forskare, professorer och läkare studerade listan och innehållet visade att ingen studie styrkte tesen om att mättat fett är farligt. De krävde av Livsmedelsverket att ”Allmänheten bör upplysas om att varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet. Det är dags för ansvariga makthavare att besluta om att Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten”. Efter det blev det tyst. Länge.

Förra veckan uttalade Livsmedelsverket: ”Den gamla 72:8 listan måste betraktas som ett olycksfall i arbetet”.

Likväl, de nyligen uppdaterade kostråden för barnen i skolan baseras på lågfett och lättprodukter. För att minska innehållet av mättat fett rekommenderar Livsmedelsverket lättmjölk, lättfil och lättyoghurt i stället för fetare alternativ. I matlagningen rekommenderas grädden eller ost bör ersättas med mjölk. Detta trots att det saknas studier som styrker testen att mättat fett är farligt.

Visst ja, vi vet att jorden är platt.

Cecilia Blidö

Lic Kostrådgivare
och grundare av Naturlig Mat i Skolan

Nyfiken på att veta mer om barn och kost? Besök www.naturligmatiskolan.se

Nyfiken på att veta mer om kost och kostens påverkan på din kropp? 
Kostrådgivning och föreläsningar hittar du hos mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se