Ska man som elev i skolan kunna förvänta sig att vara lika mätt varje dag? Eller är det rimligt att tvingas acceptera lite mer hunger och sug i magen vissa dagar bara för att vi ska vara extra miljövänliga?
Ska det på något vis jämna ut sig under en månads tid så man ändå klarar att vara koncentrerad och prestera lika mycket i skolan oavsett vad skolmatsalen erbjudit? Spelar kosten någon roll?
Jämför gärna med din bil. Tänk dig att du fulltankar bilen varannan gång och varannan bara fyller upp den till hälften. Räcker bränslet lika länge? Fungerar bilen lika bra om du vid varannan tankning fyller den med 95 oktan bensin och nästa med E85? Med tanke på miljön skulle det vara bättre. Bilen borde väl vänja sig för det jämnar väl ut sig efter, låt oss säga en månads tid.
”Nej”, svarar du tvärsäkert. Bilar har motorer och de är inte anpassade för att fyllas med vad som helst. De är oftast byggda för antingen det ena eller det andra.
Men tänk om vi bara en dag per vecka skulle skruva ur alla lampor och spara ström. Stänga av gatubelysning, släcka i skolor, vårdhem, butiker och hem. Det skulle få enorma positiva effekter på miljön och dessutom innebära stora besparingar i kommunens kassa. Garanterat skulle Lerum uppnå visionen om att bli Sveriges ledande miljökommun i ett nafs. Men skulle det vara rimligt att springa runt med pannlampor för att hitta bilen vid Mjörnbotorget när vi handlar på kvällen eller undervisar i skolan? Antagligen inte.
Intressant nog så är det inte riktigt så självklart när det gäller planering av måltider i skolan. Där räknar kostchefer och måltidsansvariga till viss del på de enskilda rätterna men fokus ligger på att fyra veckor tillsammans ska stämma mot givna riktlinjer och uppfylla skollagens krav att servera näringsriktiga måltider.
Denna vecka startar ett nytt läsår. De kommande fyra veckorna fördelas näringsinnehållet så här i Lerums skolor: 20 % protein, 27 % fett, 50 % kolhydrater, 3 % kostfiber. Förutom detta så behöver vi vitaminer, mineraler och vätska, det vill säga vatten. Det svarar i stora drag mot Livsmedelsverkets uppsatta riktlinjer.
Efter beslut i Lerums kommunfullmäktige i våras införs nu en helt vegetarisk dag på tisdagar i skolan. I praktiken, en lakto-vegetarisk meny vilket tillåter mejeri. Beslutet är baserat på en motion som kom till efter några politikers besök hos en journalistik och medieklass på gymnasiet. Elevernas egenproducerade skoltidningsartiklar om miljöfrågor tog bland annat upp matsvinn och växthusgaser. Politikerna ställde frågan om hur ungdomarna ställde sig till att äta vegetarisk mat vilket medie-eleverna kunde tänka sig.
Det politiska målet är att minska köttmängden med 20 % i de offentliga måltiderna för att minska utsläpp av växthusgaser. De första veckorna kommer nu bjudas följande meny:
V 34 Grönsakslasagnette: 20 % protein, 43 % fett, 36 % kolhydrater.
V35 Grönsakssoppa med mjukt bröd, pålägg och frukt: 12 % protein, 33 % fett, 51 % kolhydrater.
V 36 Couscouspytt med grönsaker och linser, kall vitlökssås: 11 % protein, 45 % fett, 41 % kolhydrater.
V 37 Het morotssoppa med mjukt bröd, pålägg och frukt: 12 % protein, 27 % fett, 58 % kolhydrater.
Vid närmare titt är andelen protein 40-45% lägre under tre av dessa fyra vegetariska dagar jämfört med genomsnittet under perioden. Andelen fett är något högre jämfört med matdagar med animaliskt innehåll. Det svarar mot Livsmedelsverkets rekommendation vid vegetarisk kost. Betänk då att fetthalten totalt sett är relativt låg eftersom lättprodukter huvudsakligen används, exempelvis 15 % -ig matlagningsgrädde. Dessa innehåller också tillsatser, stabiliseringsmedel (karragenan) och konsistensgivare av olika slag. Andelen kolhydrater svarar i stort sett mot genomsnittet för tidsperioden. Proteinet kommer från mejeriprodukter samt bönor och linser. Baljväxter saknar vissa essentiella aminosyror och är inte kompletta proteiner.
Du har säkert hört talas om att en kalori inte är en kalori bara så där rakt av. Det du stoppar i magen går in i olika fack hos ”maggubbarna” som mina barn brukar säga och gör olika nytta inne i kroppen. Vi äter mat av två anledningar, att få näring och energi.
Protein bygger upp våra muskler, skelett, hud, hår, naglar, celler, hormoner, enzymer, signalsubstanser i hjärnan och vår arvsmassa. Fullvärdiga proteiner hittar du i ägg, fisk, fågel, skaldjur, kött och i soja.
Fett behövs för att ge stabil långvarig mättnad, upprätthålla en normal hjärnfunktion (hjärnan består till största delen av fett!), underlätta upptaget av fettlösliga A, D, E och K-vitaminer, öka ämnesomsättningen, ge värmeisolering och stötdämpning. Fett hittar du i vegetabiliska oljor, kött, mejeriprodukter, fet fisk, avokado, nötter, smör, kokosfett och oliver.
Kolhydrater är kroppens turbobränsle som ger extra energi när vi ska ruscha snabbt, skydda oss från faror och springa långt. Kolhydrater är till exempel grönsaker, rotfrukter, ris, pasta, bröd, potatis och frukt. De ger oss extra fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Både proteiner och fett är livsnödvändiga och särskilt viktigt för barn i växande ålder. Däremot är faktiskt människans kropp skapt för att kunna klara att leva i stort sett utan kolhydrater evolutionärt varför vi skulle klara oss utmärkt med lite mindre mängder. Trots detta utgör kolhydrater den största andelen av skolmatens näringsinnehåll.
En lunch i skolan ger i genomsnitt 640 kalorier sett över en månad. Under de vegetariska dagarna är genomsnittet 550 kalorier. Det säger inte allt och blir en förenkling här, men vegetariska skoldagar innehåller mindre energi och näring jämfört med övriga skoldagar. Är du sedan kvar på fritids får du mellanmål som oftast är smörgås med pålägg, mjölk och frukt eller grönsaker, ibland fil med flingor. Har det serverats soppa under dagen kan det bli förstärkt med pannkaka (med sylt) istället. Andra mellanmål är korv eller hamburgare med bröd men de passar rimligen inte på tisdagar med vegetarisk meny. Hur mår du som 6-10-åring efter en sådan här dag?
Skulle du som vuxen acceptera mer kurr i magen en femtedel av arbetsdagarna när du ska lära nytt, ha god koncentration, bevara nyfikenhet och klara kunskapstester? Skulle du välja den heta morotssoppan med smörgås och frukt eller skulle du föredra en omega 3-rik ugnsbakad laxfilé, ugnsgrillade grönsaker, rotfrukter och en krämigt gräddig örtsås innan terminens viktigaste prov? Smartast vore det alternativ som ger långvarig mättnad, god koncentration, humör och bidrar till ett bra resultat.
Är du pedagog och jobbar nära barnen i skolan? Eller kanske förälder till förskole/skolbarn? Reflektera gärna lite extra över barnens koncentrationsförmåga och humör. Är det olika beroende av vilket bränsle de tankat sina kroppar med?
Är du politiker och var med och tog det här beslutet? Vilka vetenskapliga underlag låg till grund för att ta ett beslut med helhetssyn kring växande skolbarns hälsa? Eller räckte det med några skoltidningsartiklar?
Själv kommer jag som förälder ge barnen extra bra frukost, ladda skolväskor med ovanligt välfyllda mellanmålslådor framöver och se till att ha en ännu mer näringsrik middag på tisdagkvällar. Hur påverkar det växthuseffekten totalt sett?
Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan
Nyfiken på att veta mer om barn och kost? Besök www.naturligmatiskolan.se
Nyfiken på att veta mer om kost och kostens påverkan på din kropp?
Kostrådgivning och föreläsningar hittar du hos mig i Lerum på www.ceciliaofsweden.se
En bra lösning hade varit ett välfyllt och varierat salladsbord – varje dag som ett komplement. Jag menar inte kylskåpskall tomat och lite gurka, utan en bra blandning av baljväxer, röror, råa och varma grönsakssallader, kanske kokta ägg? På så sätt skapar man möjlighet att välja. Min ena dotter väljer för det mesta bort kött i skolan för att hon inte gillar det…och hur ofta är det ”rent” kött…det är oftast färs och korvrätter.
Tack för ditt engagemang Susanne. Ett varierat grönsaksbord är förstås jättebra. Jag tror att det finns relativt bra grönsaksbuffé i Gråbos skolor men det varierar säkert litegrann och tittar man i landet som helhet är det stor variation hur man satsar på detta.
De flesta är överens om att vi behöver äta mer grönsaker istället för snabba kolhydrater med rikt sockerinnehåll och här tror jag att vi vuxna och även skolan har mycket att tillföra. Min erfarenhet är att barn, framför allt de i yngre skolåldrarna gärna gillar att ha ”var sak för sig” och kunna komponera sitt eget innehåll på tallriken istället för röror av olika slag.
Baljväxter är jag lite tveksam till i för stora mängder för växande barn på grund av fytinsyra och lektiner som hämmar mineralupptag bland annat. Ser man historiskt på saken ingår det inte heller i människans artegna föda.
Hoppas din dotter får i sig bra proteiner hemma om hon inte gillar köttet som serveras i skolan. Detta är kanske ett skäl ytterligare till att försöka få in mer fisk i skolan, gärna fet fisk lite oftare. En så rik variation som möjligt är alltid att eftersträva för att kroppen ska hålla sig pigg och frisk.
[…] har personligen gjort en uppföljning av ”Gröna måndagar”, ”köttfria dagen” eller vad man nu väljer att kalla […]