Det är september och vardagsstressen börjar bli påtaglig. Livet är ett enda stort kaos och jag hämtar, lämnar, handlar och kör hit och dit. Jobbet tar mycket tid och jag känner aldrig riktigt att jag räcker till. Ni känner säkert igen er?
Jag för en ständig kamp mot stressen och försöker hinna ta pauser. Ibland är sanningen att jag knappt hinner andas. Självklart vet jag att jag måste vara här och nu, men när nuet innefattar så många måsten är det svårt. Jag är ständigt på väg mot en annan plats, till ett annat möte. Med andan i halsen.
Ofta får jag frågan hur jag hinner läsa så mycket och svaret blir alltid ”för att jag måste”. Det är mitt sätt att varva ner. Att lämna vardagens stress och träda in i en annan värld. Någon annan kanske stickar, bakar, pysslar, tittar på någon serie på tv eller kör ett träningspass. Det gäller att hitta ett sätt att koppla av.
När jag inte hinner läsa blir jag på dåligt humör. Troligen för att läsningen också innebär tystnad och lugn. Jag behöver tystnad. Kanske extra mycket för att jag i mitt jobb sällan får det. Istället möter jag hundra elever och en mängd kollegor varje dag. Det är trevliga möten, men sällan tysta sådana. Ibland ska det definitivt vara tyst i ett klassrum, men långt ifrån alltid. Kreativitet kräver gemenskap och samtalet sker inte i tystnad.
Jag hade kunnat ge mig ut i naturen. Ta en promenad eller kanske springa en sväng. Det gör jag ibland också, men får jag välja är det en skön stol och en god bok som gäller. Jag har böcker för varje tillfälle och är jag riktigt stressad återser jag gärna en gammal bekant. Omläsning gör under för en trött hjärna.
Vad gör du för att varva ner?
Linda Odén
Lärare Alleskolan
