I mataffären ser jag ofta de före mig i kön som lägger upp energidrycker eller flera stora läskflaskor på bandet. Inte sällan tillsammans med chokladkakor, chips och lösgodis.
Mängden socker vi får i oss ökar hela tiden. Kring år 1900 åt vi ca 4 kg synligt socker (sackaros), år 2000 40 kg och idag uppåt 46-48kg per person i vårt land.
Butikerna uppmuntrar till ökad sockerkonsumtion genom att premiera kunden och ge ett betydligt lägre kilopris på godis om du köper mer än ett kilo. Med andra ord kan du höja ditt blodsocker rejält till ett lägre pris.
Amerikanska forskare har nyligen kommit fram till att om ett barn dricker mycket läsk, är det kopplat till en högre risk att barn blir bråkiga, slåss, slår sönder saker eller attackerar andra.
Studien är genomförd på 3000 femåringar där hälften dricker minst en läsk om dagen. Fyra procent konsumerar fyra läsk om dagen. Studien visar tydligt kopplingen att desto mer läsk desto högre risk för aggressivitet. En hög konsumtion av läsk medför även koncentrationssvårigheter och forskarna såg också en koppling mellan hög godiskonsumtion och ett aggressivt beteende.
Dålig kost, överdrivet stillasittande vid datorn och TV, hög konsumtion av sötsaker och socialpolitiska faktorer förknippas med barns beteende. Jag vill även se skolans roll som en faktor. Skolan kan visa vägen och undvika att bidra till aggressioner och koncentrationssvårigheter.
Dels genom innehållet i skolmaten men inte minst är det viktigt att titta över utbudet i skolcaféer samt de belöningar som inte sällan används i undervisning i form av uppmuntran, firanden och högtider av olika slag.
Det är inte ovanligt att förskolegrupper och skolklasser får ta med sig glass eller annat sött för att fira födelsedagar. En barngrupp eller skolklass består ofta av 15-25 barn. Det blir många firartillfällen.
Ett skolcafé erbjuder frukost med Risifrutti, macka och juice för 15 kronor. Det motsvarar 22 sockerbitar när det hamnar i magen.
I addition händer det inte sällan att pedagoger och skolor uppmuntrar eleverna genom att bjuda på sötsaker, godis, bakverk, sötade drycker och annat. Det kan vara kommersiella initiativ som kanelbullens dag eller halloween, fettisdagen, Gustaf Adolsdagen, alla hjärtans dag, påsk och förstås advent, Lucia och jul. Därtill skolstart, avslutning och något annat däremellan. En fritidsverksamhet kan exempelvis bjuda på sött eller snacks som popcorn till en film efter skolan. Det mesta sker i all välmening men oftast utan att ta hänsyn till hälsa och familjers egna regler kring mat och sötsaker.
Summan av kardemumman kan det bli många tillfällen på ett år där det belönas genom att stoppa något i munnen. Här är då inte inräknat alla fredagsmys, lördagsgodis och allt annat som varje familj själva väljer. Det sistnämnda är upp till var och en att ta ställning till inom hemmets väggar. Men i det offentliga rummet, offentliga måltider och skolans värld där varje barn har skolplikt och inte kan välja själv, där har samhället, kommunen, skolan ett stort ansvar att bidra till barn och ungas hälsa.
”Barn har inga rättigheter att serveras skitmat eller skräp i skolan”, som min samarbetspartner Gösta Rik, Kökschef på Fornuddens Skola i Tyresö uttrycker. Det är vårt ansvar i skolan att se till att de får det bästa för hälsan.
Hur kommer det sig att antalet barn som medicineras för ADHD ökat från 2 000 barn år 2000 till över 26 000 barn år 2012? Och hur kommer det sig att många familjer och skolor drabbas av ”VAB-ruari” och drar på sig alla virus och baciller som finns på mils radie under vinterhalvåret? Kan sockerkonsumtionen och det vi stoppar i magen bidra? Ja, jag är helt övertygad om det.
Kanske är det dags att ta ett krafttag i skolans café, att upphöra med belöningar som stoppas i munnen i skolan till förmån för uppmuntrande aktiviteter och upplevelser istället?
Kanske prova under en termin för att se vilken effekt det får på hälsa, oro, koncentration och lärandet i skolan. Vilken skola vill haka på? Jag lovar att hjälpa till i processen i så fall.
Har du förresten någon gång funderat över vad vi vänjer våra barn vid för smaker? Och vad kommer det sig att barnen skriker efter godis och inte smör i affären?
Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
grundare av Naturlig Mat i Skolan
Naturlig mat i skolan verkar för att öka medvetenhet kring kostens kraftfulla inverkan på hälsan. Följ gärna arbetet på Facebook.
Så sant ! Och så alla ”snälla” det var ju bara några godisbitar det gör väl inget det är ju så lite
Tack Sylvia. Ja någonstans är det väl här talesättet ”många bäckar små” passar in.
Enligt känd kostprofessor finns det inga samband mellan ”stökiga” barn och socker
Däremot har det många andra hälsorisker
Ja socker och förhöjt blodsocker har klara hälsorisker. Det finns vetenskapligt stöd som styrker att metabola sjukdomar och problem förknippade med till exempel hjärt/kärlsjukdomar, diabetes, cancer och andra välfärdsrelaterade sjukdomar har att göra med blodsockret och insulin.
Angående ditt uttryck om ”stökiga” barn och socker är det nog enkelt att titta i verkligheten. De flesta föräldrar har haft barnkalas eller deras barn har varit bjudna till. Dessa kalas brukar traditionellt innehålla sockerrikt innehåll i form av tårta, glass, ”fiskdamms-godispåse” och söt saft och/eller läsk vilket får många föräldrar att reagera efteråt med ”mina barn klättrar på väggarna och är hur stimmiga som helst”.
Jag känner inte till om någon forskat på just det fenomenet men jag skulle inte tro det finns så mycket underlag för det då det inte ligger några ekonomiska intressen i detta varför få skulle vilja finansiera en sådan studie. Men som förälder kan man ju testa ett sockerfritt kalas nästa gång och jämföra resultat från tidigare år. Det är ganska spännande.
Det finns dubbelblindtest som är intressant läsning i sammanhanget. Sammanfattas exempelvis här: http://www.mindthesciencegap.org/2012/10/01/why-arent-my-kids-hyper-after-binging-on-sugar/
Min egen erfarenhet är att en samling småbarn tenderar att dra igång varandra innan man serverat något.
[…] Detta inlägg publicerades första gången och skrev för Gråbo.nu […]