Det stora smörslaget

Tänk så mycket diskussion det kan skapas av ett smörpaket. Och så mycket motstånd.
Jag har följt smördebatten i hela landet i flera år och sett otaliga lokala namninsamlingar, föräldrauppror och häftiga debatter i det politiska rummet passera förbi. Mat har blivit politik och det skrivs spaltmetrar i media och det tävlas i att använda flest forskningsrapproter som belägg för sin tes åt höger och vänster.

Kostchefer räds det mättade fettet och lutar sig likt en storebror mot det orubbliga Livsmedelsverkets rekommendationer. De ser framför sig hur de stackars barnen ska dö i förtid i hjärt och kärlsjukdomar och få förhöjt kolesterol. Föräldrar, politiker och pedagoger skriker sig hesa och kan inte förstå vad det är som är så farligt med en tesked smör på barnens macka i skolan.

Barnen på Centralskolan i Floda har börjat läsa innehållsförteckningar och gjort blindtest för att jämföra smör och lättmargarin. De flesta föredrar smaken på smör men upplever att Måltidsservice inte lyssnar på dem när de säger att vill ha tillbaka smöret. Så barnen startar Det stora smörslaget. Med rektor Anette Larssons stöd.

Intressant i sammanhanget är att jag delar samma upplevelse som barnen i skolan. Jag har suttit i flera möten, fört dialog på mail, telefon och skrivit krönikor och insändare i skolmatsfrågan. Måltidsservice lyssnar men de är inte villiga att göra varken barnen, föräldrar eller politiker till viljes när det kommer till frågan smör istället för margarin. Detta trots att de uttrycker att skolrestaurangen ska fungera som just en restaurang.

Enligt min mening är restauranger generellt intresserade av att tillmötesgå matgästernas önskemål och de restauranger som är lite på tå vill helst överträffa matgästens förväntningar. Det är så de får nöjda och återkommande gäster. Men det är just på denna punkt en skolrestaurang skiljer sig från andra. Gästerna har inga andra alternativ än att komma tillbaka dag efter dag, oavsett hur kvaliteten är på maten är och oavsett vilket matfett eller mjölk de serverar. Skolbarnen är nödgade att gå dit oavsett för att på något sätt ha en chans till näring för att klara av skoldagen. Valfriheten och önskemålen hamnar lite i andra hand. Undrar om det är för att de har monopol på skollunchen, om de är ointresserade eller för att det är ”bara barn” de ska servera?

Jag vet att jag sticker ut hakan när jag säger detta. Det är tuff kritik, det är jag fullt medveten om men heller ingen överraskning för Måltidsservice. De har hört mig säga det förut. Men jag tror att det är hög tid att Måltidsservice börjar visa en aning större flexibilitet och lyssnar på sina matgäster, föräldrar, pedagoger och andra i skolans värld. Många andra kommuner börjar vakna och tillgodoser önskemål om detaljer gällande smör och fetare mjölkval i skolmaten. Några exempel är Karlstad, Stockholm och Luleå. Det behöver inte handla om att byta ut, utan att ha två alternativ istället. Går det i andra kommuner är det fullt genomförbart även i Lerums skolor och förskolor.

Livsmedelsverkets rekommendationer är inte lagen. Det är just bara rekommendationer och ett av flera sätt att hantera skolmat. Dessutom är det så att Livsmedelsverket inte säger nej till smör och fullfeta mjölkalternativ. De säger bara att det krävs andra anpassningar för helheten av måltiden. Inte heller Skolinspektionen går in och nagelfar en enskild råvara i ett skolkök om de skulle göra en revision på hur man följer Skollagens krav på näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider. De tittar på helheten och följer upp om huvudmannen använder ett vettigt system för att näringsberäkna skolmåltider till exempel. Om det står ett smörpaket på brödbuffén blir det inte en prick i protokollet.

Sist men inte minst är det väsentligt att nämna att det saknas vetenskapligt stöd för tesen att mättat fett är farligt. Det finns heller inget vetenskapligt stöd för tesen att det är hälsosamt med ett lågt kolesterol. Däremot finns vetenskapliga studier som styrker att metabola sjukdomar som hjärt och kärlsjukdom, diabetes, cancer och andra vällevnadsproblem har att göra med förhöjt blodsocker och insulinpåslag. Det hänger framförallt samman med högt sockerintag och snabba kolhydrater. Vi äter 48 kg socker idag per person och år, jämfört med 4 kg år 1900. WHO, Världshälsoorgansationen, gick så sent som förra veckan ut och deklarerade att vi bör halvera sockerintaget.

Den omotiverade fetträdslan har sin grund i 1950-talet där Ancel Keys genomförde ett i forskarkretsar väl känt forskningsfusk för att bevisa att fett skapar hjärtsjukdom. Tyvärr har det levt kvar sedan dess och späddes på ytterligare med fetträdsla på 1980-talet och en numera ifrågasatt nyckelhålsmärkning som lanserades 1989 för att få folk att bli friskare. Har det lyckats? Har befolkningen blivit friskare och dör färre i hjärtsjukdom år 2014? Nej, tvärtom.

Det skolan och Måltidsservice bör göra är att ta ett krafttag mot sockret i skolans miljö snarare än att fokusera på att minska fettet i kosten.

Nu har Det Stora Smörslaget startat. 
Jag stöttar barnen till fullo. Gör du det också? Hör av dig till mig. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Cecilia Blidö
Lic Kostrådgivare
Grundare av Naturlig mat i skolan

Naturlig mat i skolan verkar för att öka medvetenhet kring kostens kraftfulla inverkan på hälsan, följ gärna arbetet på Facebook

Mer i ämnet:
Vill du veta mer om skillnaden mellan lättmargarin och smör?
Vill du veta mer om kolesterol och vad fettet gör i kroppen?
Varför ska barn äta lättprodukter?