Mark- och Miljödomstolen i Vänersborgs Tingsrätt avslår överklagandet av planen för nya Gråbo centrum och säger att Länsstyrelsens beslut står fast. Hela domen finna att läsa här.
Bakgrunden är att kommunfullmäktige den 28 augusti 2014 antog den nya detaljplanen för Gråbo centrum. Ett antal grannar överklagade planen och den 27 november avslog Länsstyrelsen överklagan. Man gick då vidare till Mark- och Miljödomstolen för att de skulle upphäva beslutet, vilket de nu alltså inte gjort utan säger istället att Länsstyrelsen beslut står fast.
Kommunstyrelsens ordförande Dennis Jeryd säger i en kommentar att:
Det känns skönt att frågan nu är avgjord så att vi kan gå vidare med utvecklingen av Gråbo centrum. Att fortsätta utveckla Gråbo centrum med fler bostäder innebär både att kunna erbjuda bostäder på en hårt ansträngd bostadsmarknad men också att fler människor innebär underlag för service och kommunal verksamhet i Gråbo.
Vi har bett om kommentarer från de som har överklagat detaljplanen och har fått två svar.
Först från Helena Andersson som skriver:
Det är tråkigt att ingen ville lyssna på oss någon gång under denna långa process. Vi började att ifråga sätta detta 2012. Så avslaget var ingen överraskning. Hade trott på något inflytande från oss som bor granne med detta, men allt har varit bestämt innan, inget samarbete alls o det är dåligt. Känner oss ganska överkörda.
Och Fredrik Ström skriver om överklagandet och avslaget från sitt perspektiv:
Trafiksäkerheten för gående och cyklister mm, Vi har idag en fantstiskt fin GC bana som går från Hjällsnäsvägen hela vägen upp till Röselidsskolan. Den har ett stort upptagningsområde och är mycket omtyckt och använd av elever, personal till och från skolan samt gående i området osv. GC-Bana är borttagen i nya detaljplanen, Det kommer att stå ny bebyggelse på den. Gående cyklister mm bla till och från skolan kommer att få använda samma väg som bilarna till den nya bebyggelsen. Någon form av trottoar gångstråk eller liknande kommer att finnas, men då paralellt med vägen, den kommer även att korsas av samtliga garage/carport/infarter till de nya fastigheterna. Oavsett om detta är ett sk bostadsområde, lågfartsområde så tycker vi inte att detta är fullgått. Med tanke på de stora satsningarna på Skolorna så borde det finnas en säker och trygg väg att ta sig till skolan. Tänk en mörk vintermorgon i Januari, nerisade bilar, nysnö gånstråket till skolan korsas av backande bilar på flertalet ställen. Detta är inte fullgott, det är aldrig bra att blanda bilar och barn oavsett, om ingen blir påbackad eller överkörd, så är bilarna i riskzonen med vingliga cyklar osv. Vi vill helt enkelt ha kvar GC banan.
Andra delen är lite mer personlig eller vad ni vill kalla det, kanske grinig gnällgubbe. Det handlar om att vi som bor närmast helt enkelt tycker att de nya fastighetern kommer för nära, det handlar om insyn, om minskat solljus in i våra trädgårdar, kvällssolen in på våra uteplatser kommer helt att försvinna. Och att aldrig mer se solnedgången från altanen känns faktiskt tråkigt på riktigt.
Vad har jag då för synpunkter på avslaget? Tråkigt men inte helt oväntat. Men det finns fler instanser att överklaga, vi ger oss inte så lätt. Med lite tur kanske någon tjänsteman med lite sunt förnuft väljer att se det ur en annan synvinkel. Vill tillägga att jag är inte på något vis emot ombyggnaden det behövs verkligen komma igång, vi tycker det är lika tråkigt som alla andra med en ödetomt. Det handlar om en liten justering några meter bara, och vi kan behålla GC banan där den är idag. Jag skrev ju en liten artikel om förtätning för ett på år sedan som publiserades på Gråbo.nu som handlade just om förtätning till vilket pris som helst. Det är synd att bland annat pengar ska styra mer än säkerhet för våra skolbarn.
Utdrag ur domen
BAKGRUND
Kommunfullmäktige i Lerums kommun (nedan kommunen) beslutade den 28 augusti 2014 att anta detaljplan för fastigheten Hjällsnäs 8:30 m.fl., Gråbo Centrum i Lerums kommun. Av handlingarna framgår att syftet med planen är att förtäta Gråbo centrum med cirka 200 bostäder samt verksamhets- och handelslokaler liksom tillbyggnad av idrottshall, nya parker samt en omstrukturering av de offentliga ytorna.Emil Andersson, Helena Andersson, Per-Anders Andersson, Martin Celan, Lina S Dahlin, Niclas Dahlin, Susan Dahlin, Louie Gullbrandsen, Sven-Olof Gustafsson, Marie-Louise Hagström, Gudni Jonsson, Christer Lundin, Liselott Mattisson, Margareth Prestberg, Martin Simonsson, Anna Ström, Fredrik Ström, Matilda Ström, Ingemar Sund, Lars-Olof Wiktorsson, Marie Weidenholm, Stefan Weidenholm och Sonja Werner m.fl. överklagade kommunens beslut till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen beslutade den 27 november 2014 att avvisa Louie Gullbrandsens och Matilda Ströms överklaganden och avslog överklagandena i övrigt.
YRKANDEN M.M.
Emil Andersson, Helena Andersson, Per-Anders Andersson, Martin Celan, Lina S Dahlin, Niclas Dahlin, Susan Dahlin, Louie Gullbrandsen, Sven-Olof Gustafsson, Marie-Louise Hagström, Gudni Jonsson, Christer Lundin, Liselott Mattisson, Margareth Prestberg, Martin Simonsson, Anna Ström, Fredrik Ström, Matilda Ström, Ingemar Sund, Lars-Olof Wiktorsson, Marie Weidenholm, Stefan Weidenholm och Sonja Werner har yrkat att länsstyrelsens och kommunens beslut ska upphävas och har anfört bl.a. följande.Fredrik Ström och Anna Ström: Ny bebyggelse planeras alldeles för nära deras fastigheter, med ökad insyn och minskat solljus som följd. Det är inte acceptabelt att ersätta GC-banorna i området med bilvägar, nybyggnation och parkeringsplatser.
Skuggning, insyn och uteblivet solljus kommer att påverka dem mer negativt än vad analyserna ger uttryck för. I princip kommer den nya bebyggelsen att ta bort all kvällssol för dem som bor utmed gång- och cykelvägen i öster. De är missnöjda med att den östra GC-banan som sträcker sig från Hjällsnäsvägen upp till Röselidsskolan kommer att försvinna eftersom denna har ett stort upptagningsområde och är ett säkert sätt för barn och unga att ta sig till nya Röselidsskolan. GC-banan kommer även att utgöra en bra gräns mellan ny och gammal bebyggelse. En lämplig lösning är att den nya bebyggelsen flyttas några meter söderut med följd att de då får de utrymme de önskar sig samtidigt som en säker gångväg bibehålls. Nytt GC-stråk ligger längs en biltrafikerad gata där samtliga fastigheter har sina garage och carportar. För att kunna ta sig till och från sina hem med bil kommer därför samtliga boende utmed stråket att behöva korsa GC-stråket. Det ifrågasätts huruvida detta är en säker ersättning av den tidigare GC- banan. På sikt innebär det överklagade beslutet att föräldrar inte kommer att våga släppa sina barn till skolan på egen hand utan i stället köra dem dit, med ökade utsläpp och buller som följd. Kantparkerade bilar kommer även att skymma sikten ytterligare på de s.k. gångstråken. De har åberopat foto.
Susanne Dahlin, Una S Dahlin, Louie Gullbrandsen, Niclas Dahlin, Anna Ström, Fredrik Ström, Martin Celan, Liselott Mattisson, Ingemar Sundh, Marie Weidenholm, Stefan Weidenholm, Margareta Prestberg, Gudni Jonsson, Sven-Olof Gustafsson, Helena Andersson, Per-Anders Andersson, Emil Andersson, Matilda Ström, Christer Lundin, Sonja Werner, Lars-Olof Wiktorsson, Marie-Louise Hagström och Martin Simonsson: Det är inte acceptabelt att ta bort de enda säkra gångstråken som i dag finns till och från skolan och ersätta dessa med bilvägar – speciellt inte mot bakgrund av att GC-banan mellan Hjällsnäsvägen och Röselidsskolan har ett stå stort upptagningsområde och är en säker och naturlig skolväg. Ny bebyggelse kommer att ge upphov till minskat solljus och ökad skuggning och insyn. Det senare är särskilt olustigt då många av dem har sina uteplatser, vardagsrum och sovrum åt det hållet. I aktuella avseenden ifrågasätts Sektor Samhällsbyggnads analysrapport. Deras förslag till kommunen är ett bibehållande av GC-banan på befintlig plats samt att flytta den nya byggnationen ett par meter, för glesare och lägre bebyggelse. GC-banan kommer då även att utgöra en naturlig gräns mellan gammalt och nytt, samtidigt som trafiksäkerheten bibehålls och ett något förbättrat boendeklimat uppnås för befintliga fastigheter i området.
Liselott Mattisson och Martin Celan: Det är för mycket bostäder på en för liten yta. Inledningsvis tänkta grönytor med bara enplanshus har fått utgå, liksom två nya fotbollsplaner. De nya bostadshusen, 6,5 meter höga, kommer att medföra ökad insyn. Ur ett enhetlighetsperspektiv är inte det lämpligt att bygga hyreshus som är högre än befintlig byggnation. Genomförd solstudie är enligt deras uppfattning inte tillförlitlig.
Kommunen har bestritt bifall till överklagandet och anfört bl.a. följande. I de avväganden som gjorts mellan de allmänna och enskilda intressena instämmer kommunen med länsstyrelsens bedömning att planen inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa, säkerhet eller att trafiksäkerhetsintresset har åsidosatts. Lerums kommun motsätter sig därav samtliga yrkanden i målet samt tillägger följande. Kommunen bedriver i dag ett genomgripande arbete med att förtäta och utveckla de befintliga tätorterna i Lerums kommun. Gråbo är en av dessa och målet är att detta ska stärka och gynna ortens fortsatta utveckling. Detaljplanen ligger väl i linje med kommunens översiktsplan samt bostadsstrategi. I och med att mark- användningen genom planförslaget ändras väsentligt från tidigare, möjliggörs en ny utformning av den fysiska miljön. Kommunen bedömer att det genom plan- förslagets anvisade markanvändning åstadkoms en för allmänheten väsentlig förbättring av Gråbo som tätort. Planförslaget bedöms tillvarata de funktioner och kvaliteter som eftersträvas i Gråbo, med avseende på bland annat placering och utformning av gator och torg, grönytor samt bebyggelsetäthet. Syftet med plan- arbetet, som utgör första av två etapper, är att möjliggöra en hållbar utveckling av Gråbo centrum genom förtätning med ca 200 bostäder, verksamhets- och handelslokaler, tillbyggnad av idrottshallen, nya parker och omstrukturering av de offentliga ytorna. Genom denna utveckling ökar samtidigt underlaget för bland annat kollektivtrafik, handel och skola. I planförslaget är strategin att låta bebyggelsehöjden bli högre mot centrum samt att anpassa tillkommande bebyggelse i ytterområdet till angränsande befintlig. I jämförelse med tidigare markanvändning (område för allmänt ändamål) med relativt gles bebyggelse innebär planförslaget givetvis en högre exploateringsgrad med tanke på det centrala läget och syftet med planen. Andel grönområden för rekreation bedöms tillgodoses inom den befintliga aktivitetsparken samt parken i planområdets mellersta del. Kommunen har genom solstudier bedömt att planförslaget inte innebär en väsentlig olägenhet för befintliga fastigheter mer än vad som förväntas i ett centralt läge i en tätort. Förslaget ligger inom BBR:s krav gällande solljus samt Boverkets rekommendation på minst fem timmar solljus under vår- och höstdagjämning för bostäder. (Se till yttrandet bifogade solkartor.) Insynen bedöms heller inte utgöra en väsentlig olägenhet för befintlig bebyggelse då avståndet mellan bebyggelsen anses rimlig och att insynen begränsas av att kortsidan på tillkommande bebyggelse vetter mot den befintliga bebyggelsen. Vad gäller anpassning till omgivningen så har bebyggelse- och tomtstrukturen för föreslagen radhus- och kedjehusbebyggelse stora likheter med det kedjehusområde som ligger strax öster om planområdets mellersta del. Planförslaget justerades mellan samråd och utställning efter inkomna synpunkter i fråga om att bland annat minska byggrätterna genom att flytta gränsen för prickmarken i planområdets östra del västerut. På detta sätt blev avståndet mellan tillkommande och befintlig bebyggelse längre. Vad gäller aspekter kring buller och vibrationer i samband med planens genomförande, är detta inte något som kan styras genom detaljplanen. Riskbedömning för omgivningen och eventuella åtgärder blir aktuellt efter att planen vunnit laga kraft. För att realisera planens intentioner med bland annat 200 tillkommande bostäder, ställs krav på att till- gängliggöra dessa genom vägar för alla slags trafikslag och trafikanter. Grund- principen för trafikföringen är att skapa en lugn och trafiksäker miljö där oskyddade trafikanter prioriteras framför biltrafiken. För att åstadkomma detta ligger fokus i gestaltningen av trafikmiljön på smala gaturum, gångfartstorg, möblering samt skilda material för olika trafiksituationer och trafikslag. För att minska trafik- belastningen är parkeringsnormen i Gråbo sänkt i förhållande till den politiskt antagna parkeringspolicyn för övriga kommunen. För att undvika större parkerings- ytor samt sänka trafiktempot ytterligare möjliggörs kantstensparkering. Där kantstensparkering finns erbjuds separata vägar för gång- och cykeltrafiken. Detta är en vanlig lösning i tätbebyggda områden och kommunen bedömer parkerings- lösningen som lämplig ur gestaltnings- och trafiksäkerhetssynpunkt. Förutom nya gator för biltrafik föreslås även ett finmaskigt nät av separata gång- och cykelvägar som jämfört med tidigare skapar fler alternativa passager, främst i öst-västlig riktning. Det nuvarande huvudnätet för cykeltrafik och primärstråket för gångtrafik som löper strax öster om torget samt längs Hjällsnäsvägen behålls. Stråket öster om torget, som bland annat kopplar samman de tre skolorna, kommer även fortsättningsvis att vara huvudstråk för gång- och cykeltrafiken i centrala Gråbo. För att markera stråkets dignitet är bredden där som störst i förhållande till övriga gång- och cykelvägar inom planområdet. En ny kompletterande gång- och cykelväg föreslås längs med den nya rad- och kedjehusgatan. I jämförelse med radhus- och villabebyggelsen öster om planområdet, med snarlika förutsättningar vad gäller bebyggelsetäthet, är gång- och cykelbana separerad i höjdled och materialmässigt från biltrafiken. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv är den optimala lösningen helt avskilda och separata gång- och cykelvägar. Men sett till planens intentioner samt tryggheten bedöms bästa lösningen vara att på flera platser sammanföra trafikslagen i gemensamma stråk. Det är den juridiskt bindande plankartan, och inte illustrationsplanen, som anger rättigheter och skyldigheter. Illustrationsplanen visar alltså en av flera möjliga lösningar för trafiken. Inom ramen för pågående projektering kommer det fastställas vilken trafiklösning som ur bland annat trafiksäkerhetssynpunkt blir bäst för den nya rad- och kedjehusgatan. Genom ovan beskrivna helhetslösning bedömer kommunen att trafiksituationen är säker och att given utformning, med flera alternativa vägar, är lämplig.
DOMSKÄL
Louie Gullbrandsen och Matilda Ström har inte särskilt i sitt överklagande angett att de även överklagar länsstyrelsens avvisningsbeslut. Domstolen finner dock att deras överklagande får anses innefatta ett överklagande även av beslutet att avvisa deras överklagande.Mark- och miljödomstolen har gått igenom överklagandena och handlingarna i akten. Domstolen har kommit fram till att det inte finns skäl att göra en annan bedömning än den länsstyrelsen har gjort och hänvisar därför till de bestämmelser länsstyrelsen redovisat och till länsstyrelsens bedömning. Överklagandena ska därför avslås och länsstyrelsens beslut stå fast.
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Susanne Mörkås, ordförande, och tekniska rådet Rolf Dalbert. Föredragande har varit beredningsjuristen Maria Aldegren.
